Att skogsbada

Jag älskar att vara i naturen, särskilt i skogen. Skogen är magisk och naturen läkande. Jag återhämtar mig och blir påfylld med ny energi, efter att ha spenderat tid där. För några veckor sedan såg jag ordet skogsbad, och det är just vad jag gör när är i skogen – njuter av att låta kroppen sköljas över av luften, dofterna, ljuden, stillheten, livet, färgerna – att skogsbada.

 

Under min senaste löptur, så njöt jag av varje andetag lungorna andades mig, av färgerna på träden och marken, av att låta fötterna landa ett steg i taget på stigar, grenar och mossa. Det finns en plats som jag kan välja att börja eller avsluta min runda i, och jag valde att avsluta löpturen där, för att i stillhet sitta i och följa mitt andetag i kroppen, lyssna till skogens ljud och observera mina tankar. Under 10 min satt jag lutad mot ett träd i mossan, med solen mot mitt ansikte genom lövverket och mediterade.

Just nu, precis just nu, är skogen helt fantastisk. I sin tidiga höstskrud, klara luft och mylliga doft. Jag älskar skogen alla årstider, men lite extra mycket nu. Jag ska planera in för fler skogsbad kommande veckor, skogstid, som min kloka vän Emilia myntat och där jag får mycket inspiration.

Den innersta längtan är en längtan hem. Inte längre bort, inte högre eller bättre, utan hem. Där fiskar simmar som mest självklart, där tiden är oviktig, ansiktet slätas ut och friheten är lika naturlig som andetaget. Hemma.

Strimmor av ljus, Sofia Sivertsdotter

 

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.