Ibland blir det inte som man tänkt, men himla bra ändå. Jag fick mig en liten knuff i rätt riktning och tog ett beslut jag egentligen velat hålla lite till på. Av många olika anledningar, men kanske mest av rädsla.
Om två månader arbetar jag min sista dag som förskollärare och lägger det yrket bakom mig. Det innebär att jag är arbetslös under min utbildning och fram tills dess att jag skriver på nytt avtal som PT någon gång i maj…!
Jag har bara fått hejarop, och kommentarer som “vad du är modig, jag önskar jag vore mer som du”. Mina tankar har snurrat och jag har svarat att jag kanske är knäpp som gör detta, som är utan inkomst och samtidigt ska betala en massa pengar för utbildningen… Jag är säker i mitt beslut och vad det innebär, så kanske att jag är lite modig ändå, som vågar mig ut i det okända, som följer mitt hjärta och gör det jag länge tänkt att jag borde göra!
Being brave is doing something you´re scared to do and do it anyway!
