Hur mår du?

Det kan räcka med dessa tre ord – Hur mår du?

Idag läste jag ett långt inlägg på Facebook skrivet av min kollega. Först tänkte jag att detta är väl ett kedjebrev som cirkulerar och läste helt ofokuserat. Efter ett par meningar förstod jag att texten hon skrev kom rakt från hjärtat och att den handlade om oss – henne och mig.

Jag blev så berörd av att läsa hennes ord, minnas tillbaka och få någon annans perspektiv på hur det var just då. En tuff period, strax innan jag blev sjukskriven för utmattning i maj förra året.

När hela min värld var upp och ner, jag var vilsen, trött, arg, frustrerad, såg problem och kände mig värdelös och otillräcklig. Då fanns hon där, trots att jag tog hennes energi, trots att jag klagade och bar mig illa åt – såg hon mig! Istället för att säga ifrån och vara arg på mig, tog hon mig åt sidan och sa Hur mår du?

Det rev alla murar och barriärer, jag grät av lättnad och sorg, jag kunde släppa garden och be om ursäkt. Ett tack och en varm kram avslutade vårat möte. Jag som trodde det skulle innebära skäll, hårda ord och kritik.

Jag är tacksam för detta möte, för att Du vågade se mig och för att Du vågade fråga. En lärdom jag tar med mig och som jag vet kommer göra stor skillnad – Hur mår du?

Varje dag är annorlunda

Förra veckan var speciell, på flera olika sätt. Det var fortfarande sammanslagning av två förskolor pga semestertider samt att jag hade tre klasser på SATS. Jag startade varje morgon på mattan, med kortare sekvenser från Yogobe. Det var blandade känslor att ta sig upp ur sängen tidigare än vad jag “behövde” men vilken skillnad det har gjort för mig.

Att ge mig själv en lugn start på morgonen, låta kroppen vakna till och tankarna landa i ett yrvaket tillstånd är fantastiskt. Tiden jag gav mig själv gjorde att jag kunde ta mig an de jobbiga sakerna på ett nytt sätt, jag fick distans och kunde se mig själv med nya och snällare ögon.

Det var fantastiskt att hålla tre klasser, tre kvällar i rad och jag upplevde de alla som speciella på sitt sätt. Från en dag till en annan händer det massor, och man ställer sig på mattan med olika förutsättningar – varje gång. Den stora skillnaden jag märkte, i min egen kropp och knopp var:

  • PMS – stelare kropp som blev mjuk av beröring och mjuka rörelser
  • Höftöppnare – på yogamattan och under klassen. De sätter igång saker inombords, vilka man ibland inte är beredd på att ta emot.
  • Stress – över småsaker som blir större
  • Utmattning – den finns kvar och gör sig påmind genom att kroppen visar när det går för fort eller händer för mycket.

Jag vet att det jag tänker, blir mina känslor och skapar mina handlingar – så när det känns tufft eller finns motstånd vet jag att det bara är jag själv som kan då det att bli annorlunda, bättre eller förändra. Det är inte lätt, men jag arbetar med att skapa min egen vardag, att kommunicera vad det är jag behöver – både till min omgivning men framförallt till mig själv.

Varje dag är annorlunda Idag är jag är snällare mot mig själv, jag förstår och accepterar att det är som det är. Det jag behöver tid, lugn, glädje och en ganska “tight box “för att må bra. Jag har lärt mig att varje dag är annorlunda.

När återhämtningen inte räcker till

Våren blev tuff, för mycket stress och krav, en arbetssituation som tog ut sin rätt efter månader med slit – både fysiskt och mentalt. När helgen och tre dagars ledighet inte räckte till för att fylla på med energi och ge mig den återhämtning jag behöver så kom en utmattning… Jag fick sätta livet på paus en stund.

utmattningSignalerna och tecknen fanns där, långt tidigare. Det ser jag även i mina inlägg under april. I all stress lyssnade jag inte inåt ordentligt och tog mig själv på allvar. Med hjälp av fantastiska vänner och familj som fanns vid min sida och tack vare att jag gav mig själv mer närvaro genom Mindful Maj så kunde jag landa i mig själv, inse och förstå vad som var på väg att hända. När det enda som fanns i min kropp var ilska, irritation och tårar då insåg jag att jag måste ta hand om MIG. 

Processen och att bearbeta att jag åter var i en utmattning var det tuffaste – att det hände I G E N. De tre år jag har med mig sen sist har fått mig klokare och jag ser och förstår orsakerna, lägger ingen skuld utan kan acceptera att det är som det är. Den stora skillnaden denna gången var att jag inte körde på som förra gången samt att jag har det stabilare i livet.

Mitten av maj och några veckor framåt innebar möjlighet till att vara, sova, äta, yoga, vara i naturen och tystnad. Att göra saker som får mig att må som allra bäst, kramar med mina barn och man, att vara ensam, tillsammans och framförallt att sova.

Återhämtning

Det kommer alltid att finnas saker att arbeta med i livet, oavsett vad jag arbetar med. Denna nya erfarenhet har fått mig att förstå vissa saker, och jag måste välja nya vägar att gå och stå upp för mig själv. Livet är NU!

Jag väljer glädje!

Vilken fantastisk vecka jag har haft! Positiva besked från alla möjliga håll, glädje, kärlek och inspiration. Energin omkring mig är positiv och fylld av glädje. Jag är fylld av glädje och väljer att agera på den känslan.

Jag har tillåtit mig själv att “göra ingenting” ett par veckor, har inte känt lust eller inspiration. Med en spark där bak, från min naprapat, har jag vänt på min tankar och på bara några dagar så har livet blivit en annan tillvaro. Tänk att det ska vara så svårt att göra det man vet..!

Jag ger för att få – och oboy vad mycket det finns att få! Snälla ord, en klapp på axeln, kramar, pyssel, glada mail och sms, inspirerande bilder på Instagram och bokningar i kalendern med en massa roliga saker!

jag väljer glädje

Jag behöver längre återhämtning för att vara i balans, men även en spark i baken (tydligen) för att komma tillbaka! Nu ska jag bevara min positiva energi och skapa min vardag!!

Med ett värdigt slut på veckan – träningsglädje i massor, svettlycka och tårta – önskar jag dig en trevlig helg!

En helg för MIG

Det är söndagkväll och jag är fylld av energi, kärlek och tacksamhet! Den här helgen har jag verkligen gjort saker för MIG – fyllt på Linda-kontot rejält! Träning, middag och bio med mannen min i fredags! Born to Move-klasser, tre timmars “powernap” och middag med fina vänner i lördags. Sovmorgon, mys hemma, långpromenad med fina vännen och en massa prat om livet, fika, middag och söndagsmys!

Kroppen har skrikit efter vila, sömn och mer vila. Jag har lyssnat och gett mig själv vad jag behöver! Det hade inte varit möjligt utan min fantastiska man som tagit hand om allt annat runtomkring så att jag kunnat få sova – såå tacksam!
image

I fredags hade vi datenight och åt galet god mat på Babajan, drack vin och pratade om livet. Vi är så nöjda med vår middag och vill tillbaka igen för att prova andra maträtter men även gå dit bara för att dricka öl! Vi fick njuta av vällagad mat, utan att bli avbrutna av våra barn, och gjorde planer för sommaren och vår kommande 10-åriga bröllopsdag. Att titta framåt och bakåt, drömma och minnas vad vi vill och vilka vi var ♥

Kommande vecka blir en lång arbetsvecka, och jag måste se till att få min återhämtning, dagsljus och fylla på med kärlek med mina barn och min man. Tacksam för livet! För min kropp! För min familj! För att jag är jag!

 

Att komma till insikt

Vet inte vart jag ska börja. För vissa av er är det ingen nyhet, då jag skrivit om det på Instagram och öppet pratar om det. Just nu är det tungt – min utmattningsdepression knackar hårt på dörren (igen) och jag har inte förstått tecknen som funnits där, förrän förra veckan. Många tårar, många tankar och känslor att “vara i”, låta sjunka in och försöka förstå, greppa och göra någonting åt. Att komma till insikt, att sätta mig själv i förarsätet igen och göra saker för mig.

Jag har accepterat att kroppen inte orkar, att det är fysiskt tungt, att hjärtat bultar hårdare, att andningen ligger högt upp i bröstet, att jag är TRÖTT, att mina känslor “ligger utanpå”, att minnet är som en guldfisks och att jag inte har lust.

Jag har börjat göra saker som jag mår bra av, skalat bort måsten och pratat, pratat och pratat. Insikten om att jag inte kan jonglera flera bollar samtidigt var det som fick mig att skaka om och komma till förståelse. Det är framförallt bristen på återhämtning de senaste veckorna som fått det att bryta ut, men det hade säkerligen hänt inom kort ändå. Det finns lite att ta tag i, men jag tar en dag i taget, gör aktiva val och ser till att jag får det jag behöver allra mest just nu.
image

Något som gör mig ledsen är att vi verkar så många i liknande situationer. Jag har fått flera kommentarer om att man känner igen sig eller har varit med om det tidigare. Det är galet att vi vill göra så mycket att vi tappar bort oss själva på vägen. Så nu är det tid att dra bort saker, säga nej och göra Linda-saker. Prioritera och ta reda på vårt kaptenen ska styra båten, ta beslut och lita på att det blir precis som det är tänkt! Livet!